Onsdag.
Hon har vart här o hälsat på, mycket trevligt, mycket välkommet.
Gått i affärerna jag sett hundratals gånger förut,( dock va det riktigt längesen nu) pratade om livet, visade henne vårat nya fina hem, (Inte så nytt längre iof men nytt för Therese) planerade kommande söndag.
Typ de.
Puss.
Gonatt.
Tjugotre.
Dagens.
Vi drog till havs.
Hoppade på en gul båt o guppade på vattnet hela dagen.
Såg döda städer, cape greco, konnos bay, snorklade med fiskarna (va inte alls rädd, inte det minsta), solade, badade o njöt.
Som varje måndag så startade vi den med yoghurt o musli-bar.
Mumma!
Tydligen så fick ni bara en bild. Datorn vill inte lägga upp nå fler.
Men jag kan beskriva bilderna.
Så kankse ni kan föreställa er?
Okej.
Massa vatten, alltså massa, massa, massa vatten.
Sen vita hus, mycket grönska, en stor gul sol på himlen men inga moln.
Kan ni se er det framöfr er?
Bra.
Då har vi lyckats.
Puss
Gårdagens.
Började kvällen hos våra praktiknater, i våran gamla lägenhet, i våra gamla hoods.
Yeay!
Mötte upp Mario på Knight´s, vårat gamla hak.
Vidare mot Napa och Senior frog.
Mallan hoppade upp på bardisken o drog en vals.
Även Orlin kom o mötte upp oss.
Vi drack ett gäng long island ice tea.
Dags att gå hem o sova nu tjejer.
Nej.
Jo.
Okej.
Gonatt.
Blixtrar o dunder.
Har inte sett regn sen jag satte min fot (mina fötter? Jag har ju två.) på Cypern.
Men igår regnade det.
Dock missade jag när regnet föll från skyn, men ändå.
Marken va våt när jag kom ut och det lukatde regn.
Ha!
Usch, det är kallt här nu.
Vi fryser. Konstig känsla.
Strumpor krävs.
Och kofta/jacka på kvällarna.
Vi vill hem.
Gud, vad vi vill hem.
Protaras, eller hela Cypern faktiskt, börjar förvandlas till en spökstad.
Resturanger, pubar, butiker börjar stänga.
Dock är vi fortfarande fullbokade på spa´t?
Vi masserar o masserar tills händerna blöder.
I ren frustration o irretation gör jag tapotementen så hårt på kunderna att jag hoppas o tror att dom får blåmärken.
Och börjar helt plötsligt gråta under behandling, dock ej så att kunderna märker...men ni hör ju; vi är nervvrak.
Men trots det bokar dom in ännu en massage...och ännu en till..och ännu en till...
Haha.
Inte så allvarligt som det låter, vi är bara lite trötta.
Imorgon kör vi iaf all in.
Det är söndag o det är utgång.
Napa baby.
Ses då.
Påpälsade.
Tjiss.
Onsdag.
Fast nätterna börjar bli kalla nu.
Påslakan och överkast krävs.
Nighty.
Hipp hipp hurra!
Grattis mormor!
Hoppas du har en toppen dag!
Vart en sväng till playan trots allt.
Så jag lämnade Mallan på beachen o gick hem o sov ett tag.
Några timmar senare dyker Mallan upp här hemma.
Hon lockar med mig ut på våran altan.
Där har hon dukat upp munkar till oss!
För att fira kanelbullens dag lixom, men inga kanelbullar i sikte så munkarna fick hoppa in som reserv.
Jag klaga inte.
Tack Brallis! Det smakade fiiint!
Ups and downs.
Den går bara upp o ner.
Just nu är den värre än värst.
Försöker bota den genom att äta världens godaste crepes på Mango.
Får se om det hjälper?
För säkerhetsskull besökte jag även apoteket o köpte några dunder piller.
(Inte mina tassar, inte riktigt så där stora är dom faktsikt;) )
Hoppas på mirakel för imorgon är det måndag, ledig dag, och den vill jag inte spendera i sängen.
Becah, beach, beach in my dreams.
Natti.
Blir en tidig kväll i kväll.
Crash and burn.
From heaven to hell på två sekunder.
Tänder ett ljus för Elin Krantz...
..och tänker på hennes familj, vänner och klasskamrater på Elisabethskolan i Göteborg.
Vila i frid.
Oktober.
Jag kan inte förstår att det redan är oktober.
Här har vi det ju fortfarande vramt.
Här har jag fortfarande sommar.
En månad kvar.
Allt prat om att det inte är så långt kvar här, har fått mig att tänka på hemma.
Besöket från Martin och familjen har fått mig att tänka på hemma.
Tankar på hemma har fått mig att verkligen längta hem.
Det är så nära nu.
Snart hemma.
Samtidigt ska vi verkligen ta vara på den sista tiden här.
Tid som aldrig kommer tillbaka.
Jag ska njuta av varje sekund.
Jag ska passa på att njuta lite nu faktiskt. På våran altan, kvällen är varm, Mallan är mitt sällskap.
Finns inte allt för mycket att klaga på.
Och jag vet att efter några dagar hemma, när vardagen kommit ikapp, när alltig är sig likt igen, då kommer jag sakna Cypern och stunder just precis som denna.
Kommer sakna våran oftast bekymmerslösa vardag som består utav jobba, sova, äta, söndags fest, måndags slapp, sol o bad, trams o skratt.
Tack o hej.
Leverpastej.
Torsdag.
Mår bättre men inte bra.
Puss.
Sjukstuga.
Gick hem från jobbet.
För att kurera mig.
Måste vara tillbaks imorgon.
Dricker kan jang, äter c-vitamin, häller i mig vatten.
Och håller tummarna.
Puss
Ge oss lite mer.
Å nötter.
Å allt annat gott.
I massor helst.
Men.
Så här smala ska vi vara när vi kommer hem.
Eller inte ;)
Pyssel, svammel och utgång.
Vi gjorde välkomst skylt.
Vi plockade blommor.
Vi bjöd på nötter, choklad o frukt i massor.
Vi hängde på altan. Såklart.
Jag o Mallan spexade. Såklart. Igen.
Vi tröttnade tillslut på altan o drog mot city.
Drink paus. Sen viadre mot Zodiac för ytterligare en öl.
Avslutade kvällen på Boogie´s där vi dansade som galningar. Typ.
Tack o hej från oss.
Det ser ut som om att vi kommer hem trots allt.
Vi kommer hem.
5:e november 09:20 landar vi på Arlanda.
Hallelulja!
Jag saknar alla fina människor där hemma.
Jag saknar stora frukostar med hembakade scones o kaffe latte.
Jag saknar att ligga i sängen o titta ut genom fönstret på alla männsikor som springer förbi.
Jag saknar att gå på Sthlm´s gator.
Jag saknar att vakna en ledig dag o bara få vara.
Strosa ner på stan, ta en fika, gå i affärer, snacka skit, umgås.
Jag saknar!
För att veta exakt hur långt det är kvar tills vi lyfter från Cypern o landar i Sverige har jag idag gjort en kalender.
41 dagar kvar.
Den 31 oktober jobbar vi våran sista dag här.
Dom återstående dagarna fram tills 5:e november tänkte vi bara vara.
Ha lite semester.
Det är vi värda.
Viva Nordica.
Efter gymnastik pass o dusch kom Mallan alltså till slut hem igår.
Vi pudra näsan, hoppa upp på varsin cykel o begav oss mot Nausicaa.
Här skulle tittas show.
Viva Nordica denna gång.
Första gången jag såg den.
Riktigt bra.
Roligt att se något nytt.
Men inget slår förstårs Welcome to the circus.
Vägen dit.
Försöker hålla mig för skratt.
Vi vill få till en bra bild. En fin bild. På oss båda.
Det visade sig vara svårare än vi trott.
Båda med? Japp.
Fint? Tål att diskuteras.
Försök själv. Att le. Få med oss på båda på bilden. Cykla rakt. Undvika eventuella hinder.
Knäppa kort.
Det va meningen att Mallan skulle posera på den här bilden.
Istället vart det en buske.
Trottoarkant i vägen så jag vinglade till en aning.
Bättre lycka nästa gång.
Så där ja, där har vi henne! Sötaste Mallan ju.
Tjiss.
Kan man dricka nötter?
Ingenting är omöjligt.
Nötöter hit.
Nötöter dit.
I´m hooked.
Uttråkad.
Min Mallan va inte hemma idag när jag kom hem efter jobbet.
Det är hon iof nästan aldrig för hon är duktig o tränar även efter jobbet, jag pallar bara morgon passet.
Så i min ensamhet föröskte jag hitta på något att göra.
För att slippa vänta. Jag hatar att vänta.
Peelade ansiktet, la mask.
Ja men sen då?
Gymnastik.
Ja, det gör vi.
Magövningar o hopp.
Så här kan det se ut.
En vanlig torsdag kväll i Cypern.
Där trisstessen gör sig allt för påmind.
Slalom hopp.
Med mask i ansiktet.
Hopp!
Undercover.
Vem ska ta oss hem?
Det finns inga flyg.
Eller jo.
Men dom kostar en förmögenhet o tar en evighet.
Vi får kommer hem i April istället, när flygtrafiken har vaknat igen.
När säsongen börjar rulla på nytt.
Då.
Då kommer vi hem.
Kommer ni att vänta på oss?
Tar ni emot oss på Arlanda?
Snälla, glöm oss inte.
Vi kommer.
När vintern har dött o våren vaknat till liv.
Då är vi hemma igen.
So long.
