It´s like the end of an era.
Sista.
Det känns lätt i hjärtat och det känns tungt i hjärtat.
Som om att hjärtat bestämt sig för att ta en tur i hissen.
Rusande uppåt mot himlen och sen brakande neråt och med en smäll slå i backen.
Vi började iaf med att tillsammans åka till Nausicaa och äta frukostbuffé innan vi skulle börja sista dagen på varstitt håll.
Oj så vi har längtat efter den här frukostbuffén.
Bästa. Yoghurt med russin o nötter!
Hej då älskade Nausicaa.
(Kankse ser lite dött o tråkigt ut men det är bara för att det knappt är nå folk kvar på hotellet, ni skulle ha sett högsäsongen, I´m telling ya: Fullsmockat med folk.)
Jag ringer till Martin o beklagar mig över hur sorgligt det känns att lämna allt det här, han säger bara: "Well, that´s life. Du har vart med om det förut och du kommer att vara med om det igen. Allt har ett slut."
Förnuftig man det där, inte sant?
But still sad.
It´s like the end of an era.
Semester nu va?
Ja just ja.
Det känns ju ganksa skönt förstås.
Svårare än så är det inte.
I want it all.
And I want it now.
Å så blev helt plötsligt fem till två igen.
Idag jobbade praktiknaterna sin sista dag.
Imorgon åker dom hem.
Tack för att ni kom o räddade oss.
När vi hade behandling på behandling på behandling...
Tack för att ni hjälpte oss, för att ni avlöste oss.
Å tack för att ni röjde vilt med oss varje söndag.
Ni gav oss ny energi.
Lycka till med resterande tiden i skolan o eran examen!
Until we meet again.
Until.
Välkomna!
Jag sa ju det.
Det är fortfarande varmt här.
Ni kan fortfarande gå i shorts.
Och det är vackert också.
Solnedgång på Nausicaa.
Vet ni förresten?
Denna vecka är dom på Nausicaa o spelar in Familjen annorlunda.
Ni vet det där programmet mer familjer som har massa barn.
Typ ett dussin.
Jaja.
Hej så länge.
Jag vet vad ni gör..
Ok?
Vad väntar ni på?
Se så.
Känslostorm.
Panik.
Mina känslor åker någon slags bergodalbana.
Grejjen är den att vi längtar ju hem.
Men Idol o lösgodis är inte längre lika lockande som det vart dom senaste veckorna.
Det har vart det ända vi drömt om faktiskt. Och våra kära där hemma förstås.
Men nu.
Nu är lixom allt vi gör för sista gången.
Sista gången vi handlar där, sista gången vi ser show, sista gången vi röjjer vilt en söndag, sista senior frog, sista gången vi njuter av en underbar o solig måndag, sista gången vi somnar i sängarna brevid varandra, sista gången vi har ångest över att massera, sista gången vi går i dom här sketna affärerna, sista gången, sista gången, sista gången...
När jag tänker på allt det här börjar min kropp att skaka.
Ja.
På riktigt.
Känns som jag druckit 10 koppar kaffe på raken o jag vet inte vart jag ska ta vägen.
Jag sjunger högt av lycka ( jag ska få åka hem!) för att en sekund senare nästa börjar gråta av sorg (jag vill inte lämna det här!)
Martin, familj o vänner: Kom hit istället!
Här kan man ju fortfarande gå i shorts hela dagarna, äta gott o mest bara njuta.
Haha, vi är då aldrig nöjda.
Fortsättning födelsedag.
Så bilderna får ni se imorrn.
Men det vart födelsedagssång, presentöppning o fika ,med den obligatoriska födelsedags munken, när Mallan kom hem från jobbet.
Sen drog vi (praktikanterna o jag) med Mallan som va lyckligt ovetandes om vad som komma skulle.
Vi hamnade till slut på Nausicaa, vårat älskade Nausicaa, där vi drack pina colada o kikade show.
Mallan vart självklart uppdragen på secn o vi i publiken sjöng: "Happy birthday to you!"
Men som sagt, bild bevis kommer.
Puss gonatt
Hipp Hipp Hurra!
Mallan fyller år o det måste ju firas!
Så imorse när hon gick på sin vanliga morgon promenad studsade jag upp ur sängen för att duka upp frukost o presenter på altan.
Våran frukost.
Jag satte ballonger på dörren. Så att ni som vill fira Malin kan hitta hit.
Kika efter en gul dörr med tre ballonger.
Mallan har anlänt!
Vi dricker oboy, äter ost frallor, yoghurt med frukt o musli.
Mallan fick blåsa ut sina ljus o önska sig något.
Och öppna presenter förstås!
Och så sitter vi här o njuter utav våran frukost medans vi tittar på solen som går upp.
Nu måste vi bege oss mot jobbet men stay tuned.
Det kommer mera..
Ha en bra dag gott folk!
En annan sida.
Då tycker jag att ni besöker mina kära sambo Mallan.
Där kan ni tillexempel se hur det ser ut en dag på stranden.
Med blommor i hår o boken i högsta hugg.
Det trodde ni inte va?
Ja, vi kan fortfarande överraska.
Hej svejs.
Tio.
Nu kan man räkna dom återstående dagarana på två händer.
Minspel.
En o samma flicka.
Under en o samma kväll.
Många olika ansiktsuttryck.
Se vad jag kan.
Leende. Close up. Standard.
Tuggandes på sugrör.
Händer ytterst sällan.
Halft sovandes med tungan hängande ur mun.
Inte helt ovanligt.
Glad. Häller upp alkohol.
Inte heller helt ovanligt måste jag säga.
Tack o hej.
Leverpastej.
Skålar, dansar, flamsar, skrattar.
Sunday it is.
For sure.
Förhäng på våran altan.
Börjar bli rutin.
Dock va det här sista gången.
Värmde upp med lite kortspel.
Vem ar designat den är kortleken, egentligen?
Drinks in Napa. Long island icetea o champange.
Skål!
Mallan o Mallan. Herrejäklar vilket oslagbart team.
Mallan dricker tequila med sugrör.
Hon tänkte hon där nu då?
Overload på er nu tjejer.
Jaha.
Puss gonatt
Napa. Napa. Napa.
Fördig sminkad.
Påklädd.
Inväntar våra kära praktikanter.
Sen kör vi igen.
Kortspel?
Jajjemen.
Hur farligt det än må vara så kör vi.
Sista ute natten i Napa.
Grejjen är den att så fort jag o Mallan blir lite lätt onyktra så försvinner vi alltid för oss själva.
På egna äventyr.
Det är inte med flit.
Inte våran mening.
Men det slutar alltid med att vi skiljs från våra praktikanter på ett eller annat sätt.
Som om vi bara hade ögon för varandra.
Haha. Låter som vi är kära.
Men bara det att vi tycker så sjukt mycket om varandra.
Kommer bli tungt att lämna Cypern o veta att Malin inte kommer vara vid min sida varje dag.
Jag önskar jag kunde ta med henne hem.
Jag kommer oftaste hem före henne på dagarna och då sätter jag mig på altan o kikar efter henne.
Ibland ropar jag.
Bara för att.
Här i Cypern är vi kända som Mallan o Mallan. Ett team. Som aldrig gör något utan den andra.
Ha.
Slut tampen på Cypern o vi börjar bli sentimentala.
l
Dags att öppna första ölen försvinna in i dimman ett tag.
Ses imorrn.
Då solar vi tycker jag.
Är ni med?
Bra, då ses vi där.
Tjiss
Lördag så att det bara skriker om det.
Två massager för min del.
Det tackar vi för.
Hörrni, det är ju söndag imorgon.
Det betyder att min allra sista vecka på Althea är gjord.
Bara en vecka kvar på Nausicaa nu sen 4 dagars semester.
Sen.
Sweden.
Sweden.
SWEDEN!
Lördag betyder även peeling o mask dag här i stugan, så det är det vi ska pyssla med nu.
Imorgon?
Ja, då kör vi Napa.
All in.
Kan vara sista utgången innan allt bommar igen?
Ja men tjiss på er.
Tretton.
Bästa medicinen.
Vi längtar hem. Något oerhört.
Cypern är dött.
Kvällarna är lite kyliga.
Vi jobbar ju så mycket.
Ja ni hör ju.
Det enda som faktiskt hjälper är choklad.
Så det är det vi gör.
Ja, äter choklad alltså.
Okej?
Tjiss
Rookies.
Under min hotstone behandling igår sa min kund: Du är så himla proffsig, det märks inte att du bara jobbat med det här i några månader.
Då tänker jag så här: Några månader? Vad menar hon nu? Ja just ja, det är ju faktiskt inte mer än typ 3 månader. Men hallå? Jag känner mig gammal i gemet. Jag trodde jag o Mallan va veteraner. Jag trodde vi jobbat i åratal vid det här laget.
Fan va fel jag hade.
3 månader.
Jaja.
Rookisarnas rookie.
So long.
Så där ja.
Har vart lite internet lös i si så där en vecka.
Därav den dåliga uppadteringen.
Dock har jag inte så mycket att rapportera.
Söndags Napa o massa trams.
Måndag sol o bad.
Resten av veckan hårt arbete som vanligt.
Men.
Kära, underbara vänner.
Två vekcor kvar nu.
Två veckor!
Ja, alltså jag går sönder.
Det är så nära men så långt bort.
14 dagar.
Då ses vi igen folks.
Jag ska pussa sönder er allihop.
Bjuder på lite bilder från i söndags.
Där allt är sig likt, vi är förbaskat glada o relativt onyktra.
Förhäng på altan. Det är här det händer.
Vi spela kort o skrek o tjöt av skratt.
I Napa hittade vi en tunna.
Å jag bara ääääälskar sånna här tunnar.
Eller hur var det nu?
Puss o gonatt.
Onsdag.
Hon har vart här o hälsat på, mycket trevligt, mycket välkommet.
Gått i affärerna jag sett hundratals gånger förut,( dock va det riktigt längesen nu) pratade om livet, visade henne vårat nya fina hem, (Inte så nytt längre iof men nytt för Therese) planerade kommande söndag.
Typ de.
Puss.
Gonatt.
Tjugotre.
Dagens.
Vi drog till havs.
Hoppade på en gul båt o guppade på vattnet hela dagen.
Såg döda städer, cape greco, konnos bay, snorklade med fiskarna (va inte alls rädd, inte det minsta), solade, badade o njöt.
Som varje måndag så startade vi den med yoghurt o musli-bar.
Mumma!
Tydligen så fick ni bara en bild. Datorn vill inte lägga upp nå fler.
Men jag kan beskriva bilderna.
Så kankse ni kan föreställa er?
Okej.
Massa vatten, alltså massa, massa, massa vatten.
Sen vita hus, mycket grönska, en stor gul sol på himlen men inga moln.
Kan ni se er det framöfr er?
Bra.
Då har vi lyckats.
Puss
Gårdagens.
Började kvällen hos våra praktiknater, i våran gamla lägenhet, i våra gamla hoods.
Yeay!
Mötte upp Mario på Knight´s, vårat gamla hak.
Vidare mot Napa och Senior frog.
Mallan hoppade upp på bardisken o drog en vals.
Även Orlin kom o mötte upp oss.
Vi drack ett gäng long island ice tea.
Dags att gå hem o sova nu tjejer.
Nej.
Jo.
Okej.
Gonatt.
Blixtrar o dunder.
Har inte sett regn sen jag satte min fot (mina fötter? Jag har ju två.) på Cypern.
Men igår regnade det.
Dock missade jag när regnet föll från skyn, men ändå.
Marken va våt när jag kom ut och det lukatde regn.
Ha!
Usch, det är kallt här nu.
Vi fryser. Konstig känsla.
Strumpor krävs.
Och kofta/jacka på kvällarna.
Vi vill hem.
Gud, vad vi vill hem.
Protaras, eller hela Cypern faktiskt, börjar förvandlas till en spökstad.
Resturanger, pubar, butiker börjar stänga.
Dock är vi fortfarande fullbokade på spa´t?
Vi masserar o masserar tills händerna blöder.
I ren frustration o irretation gör jag tapotementen så hårt på kunderna att jag hoppas o tror att dom får blåmärken.
Och börjar helt plötsligt gråta under behandling, dock ej så att kunderna märker...men ni hör ju; vi är nervvrak.
Men trots det bokar dom in ännu en massage...och ännu en till..och ännu en till...
Haha.
Inte så allvarligt som det låter, vi är bara lite trötta.
Imorgon kör vi iaf all in.
Det är söndag o det är utgång.
Napa baby.
Ses då.
Påpälsade.
Tjiss.
Onsdag.
Fast nätterna börjar bli kalla nu.
Påslakan och överkast krävs.
Nighty.
Hipp hipp hurra!
Grattis mormor!
Hoppas du har en toppen dag!
Vart en sväng till playan trots allt.
Så jag lämnade Mallan på beachen o gick hem o sov ett tag.
Några timmar senare dyker Mallan upp här hemma.
Hon lockar med mig ut på våran altan.
Där har hon dukat upp munkar till oss!
För att fira kanelbullens dag lixom, men inga kanelbullar i sikte så munkarna fick hoppa in som reserv.
Jag klaga inte.
Tack Brallis! Det smakade fiiint!
Ups and downs.
Den går bara upp o ner.
Just nu är den värre än värst.
Försöker bota den genom att äta världens godaste crepes på Mango.
Får se om det hjälper?
För säkerhetsskull besökte jag även apoteket o köpte några dunder piller.
(Inte mina tassar, inte riktigt så där stora är dom faktsikt;) )
Hoppas på mirakel för imorgon är det måndag, ledig dag, och den vill jag inte spendera i sängen.
Becah, beach, beach in my dreams.
Natti.
Blir en tidig kväll i kväll.
Crash and burn.
From heaven to hell på två sekunder.
Tänder ett ljus för Elin Krantz...
..och tänker på hennes familj, vänner och klasskamrater på Elisabethskolan i Göteborg.
Vila i frid.
Oktober.
Jag kan inte förstår att det redan är oktober.
Här har vi det ju fortfarande vramt.
Här har jag fortfarande sommar.
En månad kvar.
Allt prat om att det inte är så långt kvar här, har fått mig att tänka på hemma.
Besöket från Martin och familjen har fått mig att tänka på hemma.
Tankar på hemma har fått mig att verkligen längta hem.
Det är så nära nu.
Snart hemma.
Samtidigt ska vi verkligen ta vara på den sista tiden här.
Tid som aldrig kommer tillbaka.
Jag ska njuta av varje sekund.
Jag ska passa på att njuta lite nu faktiskt. På våran altan, kvällen är varm, Mallan är mitt sällskap.
Finns inte allt för mycket att klaga på.
Och jag vet att efter några dagar hemma, när vardagen kommit ikapp, när alltig är sig likt igen, då kommer jag sakna Cypern och stunder just precis som denna.
Kommer sakna våran oftast bekymmerslösa vardag som består utav jobba, sova, äta, söndags fest, måndags slapp, sol o bad, trams o skratt.
Tack o hej.
Leverpastej.
